Vad gör en Biträdande professor?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till egen forskning, handledning och undervisning, medan administration, strategisk planering och nätverkande tar betydligt mer tid än de flesta utanför akademin tror.

Visste du?

Inom den akademiska världen fungerar biträdande professorer ofta som "vetenskapliga entreprenörer". Utöver att undervisa och forska är det på denna nivå man verkligen får chansen att forma sitt eget fält — man bygger upp sin egen forskargrupp, knyter till sig lovande doktorander och skapar internationella samarbeten som kan definiera ämnets inriktning för decennier framåt.

Konkreta arbetsuppgifter

Självständig forskning och vetenskapligt skrivande

Kärnan i uppdraget är att driva fältet framåt. Det innebär att designa studier, samla in empiri från exempelvis skolor eller utbildningsförvaltningar och analysera resultaten.

Därefter ska insikterna formuleras i vetenskapliga artiklar. Dessa texter skickas till internationella tidskrifter där de granskas av andra experter i en så kallad peer-review-process innan de publiceras och blir en del av den globala kunskapsbanken.

Exempel i vardagen:

Ett mönster i datafilerna från vårens skolobservationer har äntligen blivit tydligt. Du sitter fokuserad framför skärmen och formulerar diskussionsdelen till en ny artikel om hur fysisk rörelse påverkar språkinlärning. Genom att koppla dina nya fynd till tidigare internationell forskning bygger du ett starkt argument för varför skolor bör integrera mer rörelse i teoretiska ämnen, innan du klickar på skicka till en framstående tidskrift.

Undervisning och kursutveckling

Att dela med sig av kunskap är lika viktigt som att skapa den. Som biträdande professor undervisar du ofta på avancerad nivå, håller seminarier och examinerar studenter på lärar- eller masterprogram.

Du bär också ett strategiskt ansvar för utbildningens kvalitet. Det handlar om att uppdatera kurslitteratur, utveckla nya pedagogiska grepp och säkerställa att studenterna får ta del av den allra senaste forskningen.

Exempel i vardagen:

Klockan slår kvart över och salen är fylld av lärarstudenter som gör sin sista termin. Istället för en traditionell föreläsning delar du in dem i grupper och delar ut autentiska, avidentifierade fallbeskrivningar från din egen specialpedagogiska forskning. Ljudnivån stiger snabbt när studenterna passionerat diskuterar hur de skulle anpassa undervisningen för de fiktiva eleverna.

Handledning av doktorander

Att guida nästa generation forskare är en av de mest inflytelserika uppgifterna i rollen. Du fungerar som huvud- eller bihandledare för doktorander under deras flera år långa väg mot en doktorsexamen.

Arbetet kräver fingertoppskänsla. Det handlar om att ställa de rätta utmanande frågorna, ge konstruktiv kritik på textutkast och hjälpa doktoranden att navigera i den akademiska världen, utan att ta över projektet.

Exempel i vardagen:

Din doktorand slår sig ner i besöksstolen och ser uppgiven ut över en insamlad intervjustudie som spretar åt alla håll. Tillsammans ritar ni upp tänkbara teman på whiteboarden. Du ställer ett par riktade frågor om vad kärnproblemet i intervjuerna egentligen är, och plötsligt ser doktoranden den röda tråden. Uppgivenheten byts mot energi och en tydlig plan för nästa kapitel.

Söka extern forskningsfinansiering

Forskning kostar pengar, och universitetens basanslag räcker sällan till större projekt. En central del av arbetet är därför att identifiera finansieringsmöjligheter och skriva ansökningar till statliga forskningsråd och privata stiftelser.

Detta kräver en förmåga att paketera komplexa vetenskapliga idéer så att de blir både begripliga och övertygande för de bedömargrupper som ska fördela anslagen.

Exempel i vardagen:

Utlysningen från Vetenskapsrådet stänger om en vecka. Tillsammans med två kollegor från andra lärosäten finslipar du de sista detaljerna i en ansökan om ett treårigt projekt rörande rektorers arbetsmiljö. Du dubbelkollar budgeten för projektassistenter och ser till att metodbeskrivningen är knivskarp innan ansökan slutgiltigt signeras och skickas in.

Samverkan – "Den tredje uppgiften"

Universitetens uppdrag handlar inte bara om att behålla kunskapen inom husets väggar, utan om att dela den med samhället. Denna "tredje uppgift" är särskilt tydlig inom pedagogikområdet.

Det kan innebära att sitta med i expertpaneler, föreläsa för yrkesverksamma lärare på studiedagar, skriva debattartiklar eller samarbeta direkt med kommuner för att utvärdera och förbättra skolors arbetssätt.

Exempel i vardagen:

Ett mejl plingar till från en utbildningschef i en angränsande kommun. De håller på att rita om sin strategi för elevhälsa och undrar om du kan komma och presentera dina senaste forskningsresultat för deras ledningsgrupp. Ni bokar in ett möte där du inte bara ska föreläsa, utan också fungera som ett vetenskapligt bollplank för deras kommande beslut.

Specialisering och fördjupning

Inom området skola och pedagogik tenderar biträdande professorer att fördjupa sig och bygga sina forskargrupper kring specifika inriktningar, vilket formar de dagliga arbetsuppgifterna.

Ämnesdidaktik

Här ligger fokus på hur kunskap i ett specifikt ämne skapas och kommuniceras. En forskare i matematikdidaktik studerar hur elever tar till sig specifika matematiska koncept och hur undervisningen kan designas för att överbrygga hinder. Arbetet sker ofta extremt nära den praktiska klassrumssituationen.

Specialpedagogik

Ett fält som riktar in sig på elevers olikheter, inkludering och barn i behov av särskilt stöd. Arbetsuppgifterna involverar ofta samarbete med skolors elevhälsoteam och fokus på relationell pedagogik och anpassade lärmiljöer, vilket skapar en stark bro mellan akademi och skolpraktik.

Utbildningssociologi och ledarskap

Fokus flyttas från det enskilda klassrummet till systemnivån. Forskningen handlar om skolsystemets struktur, rektorers ledarskap, jämlikhet i utbildningen och hur nationella politiska beslut påverkar den dagliga verksamheten i skolan.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I ett reportage om hur forskning kan integreras direkt i skolverksamheten berättar en biträdande professor om värdet av att arbeta praktiknära:

Det är en stor poäng att vara anställd här och inte komma hit som konsult. Jag har inte bara gjort snabba nedslag utan har varit med i det dagliga arbetet, berättar hon.

— Ulrika Bergmark, biträdande professor i pedagogik, Vi Lärare, 2020

I en intervju om nyskapande metoder beskriver en annan forskare drivkraften i att utveckla ämnet tillsammans med omgivningen:

Jag drevs av frågan: Vad händer om vi testar något nytt? [...] Jag ville se vad som kan uppstå när man utvecklar något nytt tillsammans med lärare, elever och konstnärer.

— Sofia Jusslin, biträdande professor i pedagogik, Lärorikt, 2025

Gällande hur forskning och relationer hänger ihop i skolan förklarar en specialpedagogisk forskare sitt perspektiv:

Min forskning präglas mycket av det praktiknära, jag intresserar mig för att utveckla den pedagogiska praktiken och relationen till eleverna i skolan.

— Daniel Östlund, biträdande professor i pedagogik, Specialpedagogiska skolmyndigheten, 2024

Mer om yrket – Biträdande professor

33 000

Så många heltidsekvivalenter (omräknat från individer) utgörs av forskande och undervisande personal vid de svenska universiteten och högskolorna, enligt Universitetskanslersämbetets statistik (2024). Att uppnå titeln biträdande professor är en specifik milstolpe inom denna breda akademiska maskin som ansvarar för landets vetenskapliga återväxt.

Vad folk tror

    Att forskare inom akademin tillbringar den största delen av sin tid isolerade på dammiga kontor och enbart umgås med böcker och svåra teorier.

Hur det faktiskt ser ut

    Yrket är extremt utåtriktat och interaktivt. Forskningen bygger på kontinuerligt samarbete, ofta i stora tvärvetenskapliga och internationella nätverk. Du deltar i konferenser, diskuterar rön med kollegor över hela världen och arbetar tätt ihop med skolor och myndigheter för att idéerna ska testas i verkligheten. Det är ett yrke byggt på kommunikation.

Praktiknära skolforskning växer fram. Ett av de mest spännande inslagen i yrkets utveckling just nu är hur gränsen mellan universitet och skola suddas ut. Genom exempelvis de statliga ULF-avtalen (Utbildning, Lärande, Forskning) sker allt mer av den pedagogiska forskningen direkt ute i klassrummen, i nära samarbete med rektorer och lärare. Detta förändrar arbetsuppgifterna i grunden — forskningsfrågorna uppstår direkt ur skolans vardag och resultaten kan omedelbart omsättas i praktiken.

När teknik möter tradition. Att vara verksam inom pedagogisk forskning idag innebär ofta att navigera i teknologins gränssnitt. Många biträdande professorer utforskar aktivt hur:

• Digitala simulatorer och AI kan användas som verktyg inom yrkesutbildningar.

• Teknik påverkar kognitiv inlärning och koncentration hos elever.

• Data från digitala lärplattformar kan analyseras för att individanpassa undervisning i realtid.

Dela