Vad gör en Forskare?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att läsa, skriva och analysera data, medan administration och arbetet med att söka finansiering för nya projekt tar betydligt mer tid än många utomstående tror.

Visste du?

Pedagogisk forskning är inte begränsad till klassrummet. Forskare inom fältet studerar allt från små barns lärande i vardagssituationer på förskolan och hur digitala verktyg förändrar undervisning, till ledarskap inom skolvärlden och pedagogiska frågor i arbetslivet. Forskningen bidrar direkt till att utveckla den pedagogiska praktiken från förskola till högskola.

Konkreta arbetsuppgifter

Designa och genomföra forskningsstudier

Detta är forskningens hantverk. Forskaren formulerar en forskningsfråga och väljer sedan en lämplig metod för att besvara den. Det kan innebära att utforma enkäter, konstruera intervjuguider, planera klassrumsobservationer eller samla in och analysera policydokument.

Planeringen är avgörande. Forskaren måste säkerställa att studien är etiskt försvarbar, att deltagarna är skyddade och att den insamlade datan blir tillräckligt robust för att kunna dra slutsatser från.

Exempel i vardagen:

En forskare vill undersöka hur lärares användning av digitala läromedel påverkar elevers läsförståelse på mellanstadiet. Efter att ha fått etiskt godkännande och samtycke från skolor och vårdnadshavare, genomför forskaren klassrumsobservationer i flera klasser under en termin. Parallellt intervjuas lärare om deras strategier och eleverna får göra ett läsförståelsetest före och efter perioden för att mäta utvecklingen.

Analysera data och tolka resultat

När datainsamlingen är klar börjar detektivjobbet. Insamlat material – som transkriberade intervjuer, enkätsvar eller observationsprotokoll – måste organiseras, bearbetas och analyseras systematiskt.

Forskaren letar efter mönster, teman och samband. Målet är att tolka resultaten i ljuset av befintlig teori och tidigare forskning för att kunna presentera ny kunskap och nya insikter om det studerade fenomenet.

Exempel i vardagen:

Efter att ha samlat in data från studien om digitala läromedel transkriberar forskaren alla lärarintervjuer. Genom att tematiskt koda materialet identifieras återkommande beskrivningar av utmaningar och möjligheter. Forsaren upptäcker ett mönster där lärare som ger tydlig struktur och ramar kring de digitala verktygen ser en mer positiv utveckling i elevernas läsförståelse, ett resultat som blir en central del av den kommande forskningsartikeln.

Publicera och kommunicera forskningsresultat

Forskningens syfte är att sprida kunskap. Det främsta sättet att göra det är genom att skriva vetenskapliga artiklar som publiceras i fackgranskade tidskrifter. Forskaren presenterar också sina resultat på nationella och internationella konferenser för andra experter inom fältet.

En viktig del av uppdraget är också att kommunicera resultaten till en bredare publik, som lärare, rektorer och beslutsfattare, ofta genom populärvetenskapliga artiklar, föreläsningar eller medverkan i media.

Exempel i vardagen:

Forskaren har färdigställt en artikel om sin studie som accepteras för publicering i en internationell pedagogisk tidskrift. För att göra resultaten tillgängliga för yrkesverksamma skriver hen även en sammanfattande artikel för en svensk lärartidning och håller ett uppskattat föredrag på en konferens för skolledare, vilket leder till att flera rektorer hör av sig för att diskutera hur de kan arbeta mer medvetet med digitala resurser.

Söka forskningsfinansiering

För att kunna genomföra nya, större studier krävs nästan alltid extern finansiering. En stor del av en forskares arbete består därför av att skriva forskningsansökningar till olika finansiärer, som Vetenskapsrådet, stiftelser eller andra organisationer.

En ansökan är i praktiken en detaljerad projektplan som beskriver studiens syfte, teoretiska ramverk, metod, tidsplan och budget. Konkurrensen om medel är ofta hög, och att skriva framgångsrika ansökningar är en central kompetens för en etablerad forskare.

Exempel i vardagen:

Med utgångspunkt i sin första studie planerar forskaren ett större, treårigt projekt för att undersöka digitaliseringens effekter i hela grundskolan. Tillsammans med två kollegor från andra lärosäten arbetar hen intensivt under flera månader med att skriva en ansökan till en stor nationell forskningsfinansiär. Ansökan beskriver noggrant hur de ska bygga vidare på tidigare kunskap och vilken nytta projektet kan ha för den svenska skolan.

Undervisa och handleda studenter

De flesta forskare vid universitet och högskolor är också lärare. Arbetsuppgifterna inkluderar att planera och hålla i kurser, föreläsningar och seminarier för studenter på grund-, avancerad- och forskarnivå.

En annan viktig uppgift är att handleda studenter i deras uppsatsskrivande och doktorander i deras avhandlingsarbete. Detta innebär att ge stöd i forskningsprocessen, från att formulera frågor till att analysera resultat och skriva fram texten, vilket bidrar till att utbilda nästa generation av akademiker och yrkesverksamma.

Exempel i vardagen:

En forskare ansvarar för en kurs i vetenskaplig metod på lärarprogrammet. Under en seminarieserie vägleder hen studenterna i att utforma egna mindre undersökningar. Samtidigt handleder forskaren en doktorand som studerar specialpedagogiska insatser och träffar denne regelbundet för att diskutera framsteg, läsa textutkast och bolla teoretiska och metodologiska utmaningar i avhandlingsarbetet.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju med tidningen Läraren beskriver Heléne Hugo, lärare som forskar på deltid, vad som driver henne:

Att forska är extremt inspirerande och utvecklande, det gör mig definitivt till en bättre lärare.

— Heléne Hugo, lärare och forskare, Läraren, 2021

Forskaren Sara Dalgren berättar för Skolporten om insikterna från sitt avhandlingsarbete i förskolan:

Jag hade ingen uttalad tanke på vad jag skulle finna när jag började videofilma, det var först när jag studerade materialet som jag tydligt såg hur ett specifikt pedagogiskt fokus kan genereras spontant ur det vardagliga sociala samspelet.

— Sara Dalgren, forskare, Skolporten, 2017

I en intervju med AllaStudier.se förklarar doktoranden Angelica Andersson tjusningen med forskaryrket:

Jag blev doktorand för jag kan inte tänka mig ett roligare arbete. Jag har mitt eget projekt och försöker ta reda på saker som ingen annan vet. [...] Man ska ju ta reda på hur det ligger till på ett visst område, det är ett riktigt detektivarbete.

— Angelica Andersson, doktorand, AllaStudier.se, 2025

Mer om yrket – Forskare (inom Skola och pedagogik)

Vad folk tror

    Forskare arbetar ensamma i ett bibliotek eller laboratorium, helt frånkopplade från verkligheten.

Hur det faktiskt ser ut

    Pedagogisk forskning är i hög grad ett socialt och samarbetsinriktat yrke. Forskare ingår i team, handleder studenter, deltar i seminarier och konferenser och har ofta en nära dialog med skolor och förskolor. Många projekt är praktiknära och syftar till att lösa konkreta utmaningar i den pedagogiska vardagen.

Forskningen blir alltmer praktiknära och relevant för skolan. En tydlig trend är att forskning i högre grad ska svara mot behov i den pedagogiska yrkesverksamheten. Detta har lett till fler samverkansprojekt där forskare och lärare arbetar tillsammans för att utveckla undervisningen. Myndigheter som Skolforskningsinstitutet har också fått i uppdrag att sammanställa och sprida forskningsresultat så att de blir direkt användbara i klassrummet.

Forskarens verktygslåda är bred och varierad. Beroende på forskningsfråga använder pedagogiska forskare en mängd olika metoder. Vissa arbetar kvantitativt med stora enkätundersökningar och statistisk analys för att se övergripande mönster. Andra arbetar kvalitativt och gör djupgående intervjuer, klassrumsobservationer eller textanalyser för att få en detaljerad förståelse av ett specifikt sammanhang. Ofta kombineras olika metoder för att få en så komplett bild som möjligt.

Vägen till en forskartjänst är lång men tydligt reglerad. För att bli forskare krävs en utbildning på forskarnivå, vilket normalt innebär fyra års heltidsstudier som avslutas med en doktorsexamen. För att bli antagen som doktorand krävs en examen på avancerad nivå (magister- eller masterexamen) och konkurrensen om platserna är ofta hög.

Dela