Vad gör en I Ur och Skurpedagog?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att leda utforskande aktiviteter och meningsfull fri lek i utomhusmiljö, medan planering och pedagogisk dokumentation av barnens lärande tar betydligt mer tid än de flesta utomstående tror.

Visste du?

Forskning visar att utomhuspedagogik har en direkt mätbar och positiv effekt på välmåendet – redan efter 20 minuter i naturen sjunker stressnivåerna i kroppen markant. Den här buffrande effekten gör att utomhuspedagoger enligt Friluftsfrämjandet ofta får uppleva en rofylld, harmonisk och fokuserad arbetsdag där naturens egna ljud dämpar volymen.

Konkreta arbetsuppgifter

Medupptäckande lärande och utforskande

Du leder pedagogiska aktiviteter genom att vara fysiskt och mentalt närvarande i barnens lek. Inom I Ur och Skur kallas detta för att vara medupptäckande, medundersökande, medupplevande och medagerande.

Istället för att presentera färdiga svar på barnens frågor, uppmuntrar du dem att själva testa sina teorier. Det handlar om att stimulera nyfikenheten och sömlöst väva in läroplanens mål kring matematik, språk och naturvetenskap i det praktiska görandet.

Exempel i vardagen:

Under en skogspromenad stannar en grupp barn fascinerat vid en stor myrstack. Istället för att bara driva på tempot för att nå en specifik plats, sätter du dig ner med dem och tar fram lupparna ur din ryggsäck. Ni räknar myrornas ben, pratar om hur de samarbetar och funderar över hur mycket en liten myra egentligen orkar bära. Nästa dag bygger ni vidare på intresset på gården genom att läsa en bok om insekter och bygga egna myror av kottar och barr.

Praktiskt friluftsliv och allemansrätt

En central uppgift är att lära barnen grunderna i friluftsliv. Du vägleder dem i hur man klär sig rätt enligt flerskiktsprincipen för att hålla värmen, hur man packar en ryggsäck och hur man hanterar naturen med respekt och vördnad.

Du introducerar även allemansrätten på ett lekfullt och greppbart sätt. Barnen får lära sig vad man får och inte får göra i skogen, och vikten av att lämna en rastplats precis lika vacker som den var när man kom dit.

Exempel i vardagen:

Det är dags för lunch och maten ska tillagas över öppen eld. Du samlar en mindre grupp barn och visar hur ni tillsammans kan bygga upp elden på ett säkert sätt och varför det är viktigt att alltid ha en hink med vatten i närheten. Barnen får sedan vara delaktiga i att rulla egna pinnbröd och grilla över glöden, vilket både tränar finmotoriken och bygger en djup känsla av ansvar och gemenskap.

Pedagogisk dokumentation utomhus

Att följa upp, analysera och utvärdera verksamheten är en lika viktig del av jobbet ute som inne. Du fotograferar, antecknar och spelar in barnens samtal och projekt för att kunna knyta upptäckterna till förskolans specifika mål.

Eftersom undervisningen ofta sker utan klassiska hjälpmedel som papper och penna, krävs det kreativitet för att synliggöra lärandet för både barn och vårdnadshavare. Du fångar ögonblicken av förståelse ute i terrängen och tar med dem in för gemensam reflektion.

Exempel i vardagen:

Några barn samarbetar för att bygga en barkbåt och funderar över varför vissa stenar sjunker medan pinnar flyter. Du tar fram din lärplatta och filmar deras diskussioner och hypoteser. Senare på eftermiddagen tittar ni på filmen tillsammans i helgrupp, och du lägger därefter upp en uppdatering i förskolans informationsplattform där du beskriver hur barnen just nu tränar på naturvetenskapliga principer och kritiskt tänkande.

Skapande av inbjudande lärmiljöer

Du planerar och anpassar utemiljön så att den ständigt är inbjudande, spännande och lagom utmanande. Målet är att förskolegården eller skogsgläntan ska fungera som "den tredje pedagogen" — en plats som i sig själv inspirerar till djup lek och naturlig inlärning.

Detta innebär att kontinuerligt förändra "rummen" utomhus med stubbar, rep, presenningar och naturmaterial, helt och hållet styrt av vad barngruppen intresserar sig för just den veckan.

Exempel i vardagen:

Under helgen har det fallit mycket nysnö. Innan barngruppen kommer ut på morgonen går du i förväg och trampar upp en spännande labyrint i den djupa snön. Du placerar dessutom ut frysta isblock färgsatta med karamellfärg på strategiska platser längs med gångarna. När barnen sedan springer ut möts de av en magisk vintervärld som direkt uppmuntrar till problemlösning och gemensam fantasilek.

Trygghetsarbete och relationsskapande

Utomhusmiljön skapar fantastiska förutsättningar för en stark gruppdynamik och trygga relationer. Du arbetar aktivt med att bygga barnens självkänsla och empati, ofta genom samarbetsövningar och gemensamma uppgifter i terrängen.

I skogen uppstår naturliga situationer där barnen behöver hjälpa och peppa varandra, till exempel över en bäck eller uppför en brant backe. Din roll är att finnas där som ett tryggt stöd samtidigt som du stöttar deras växande självständighet.

Exempel i vardagen:

Ett yngre barn tappar balansen och slår lätt i knät på en mossig rot under en vandring. Du tar snabbt fram plåster ur första hjälpen-kittet och fiskar sedan upp förskolans handdocka ur väskan. Genom den välkända figuren pratar du uppmuntrande med barnet, och strax därpå engagerar sig de äldre kompisarna i att hitta "magiska tröstlöv" att ge bort, varpå vandringen snabbt är igång igen med glada miner.

Specialisering och fördjupning

Inom I Ur och Skur och Friluftsfrämjandet finns flera inriktningar och fortbildningar beroende på vilken åldersgrupp du arbetar med och hur du bygger upp undervisningen.

Skogsknopp och Skogsknytte

Fokus på de yngsta barnen i förskolan. Här handlar uppgifterna främst om att i ett lugnt tempo utforska närmiljön, titta noga på småkryp, känna på trädens bark och hjälpa barnen att bli bekväma och trygga med att röra sig i kuperad terräng.

Skogsmulle

Riktar sig i första hand till barn i femårsåldern. Rollen innebär att leda längre och mer utforskande utflykter i skogen, arbeta mer fördjupat med ekologiska samband och ofta levandegöra naturkunskapen genom sagor och lek kring den klassiska figuren Skogsmulle.

Skogshjältarna

En inriktning som riktar sig mot de äldsta barnen på förskolan samt övergången till förskoleklass. Arbetsuppgifterna kretsar kring att använda naturen som ett uttalat uteklassrum för att öva på specifika områden som tidig läsförståelse, mätning och rumsuppfattning.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I ett personporträtt publicerat av Vallentuna kommun berättar förskolläraren Jessica om passionen för sitt yrkesval:

Jag tänker att vara förskollärare och jobba med barn är bland det viktigaste vi kan göra och det är helt enkelt därför man ska göra det. Att få vara med barnen är det bästa med mitt jobb och jag blir alltid lika glad när jag ser dem utvecklas och lyckas.

— Jessica, förskollärare, Vallentuna kommun, 2024

Jenny Kjellberg, en skolledare med lång bakgrund inom pedagogik, sammanfattar vad som gör vardagen så givande:

Det bästa med mitt jobb är att få arbeta med skolutveckling och se barn och elever utvecklas utifrån sin egna förmåga. Jag känner mig alltid stolt när jag ser drivet och engagemanget som personalen har på förskolan, skolan och fritidshemmet.

— Jenny Kjellberg, rektor, Innovitaskolan Vendelsö, 2023

I en intervju från Varberg berättar Birgitta Hansen, en av pionjärerna som startat en framgångsrik I Ur och Skur-förskola, om varför utomhusfokuset är så värdefullt för barngruppen:

Anledningen till att vi ville öppna en ur- och skurförskola är bland annat att det ger större kontinuitet för barnen under dagarna. Det blir så upphackat annars med alla avbrott och all på- och avklädning.

— Birgitta Hansen, pedagog, Varbergs Tidning, 2023

Mer om yrket – I Ur och Skurpedagog

282

Så många förskolor och skolor i Sverige drivs idag helt utifrån Friluftsfrämjandets pedagogik, enligt Friluftsfrämjandets egen statistik (2024). Detta vidsträckta nätverk innebär att det finns en enorm rikedom av kollegialt stöd och möjligheter att inspireras av andra likasinnade pedagoger över hela landet.

Vad folk tror

    Att en I Ur och Skur-pedagog enbart klättrar i träd, bygger vindskydd och letar svamp med barnen hela dagarna.

Hur det faktiskt ser ut

    Yrket är i allra högsta grad förankrat i förskolans moderna läroplan. Grundregeln är att allt man kan göra inomhus, också går att göra utomhus. Arbetet är djupt pedagogiskt — du undervisar i tidig matematik genom att sortera stenar efter vikt och form, du tränar språkutveckling genom sagorender under granarna och arbetar med fysik och kemi genom att titta på hur vatten fryser till is under vintern.

Digitaliseringen flyttar med ut i terrängen. Idag finns det ingen motsättning mellan att vara naturnära och att arbeta med modern teknik. Många utomhuspedagoger använder digitala mikroskop som kopplas trådlöst till en lärplatta mitt ute i gläntan för att titta på lövens vackra ådror. Barnen får dessutom öva på grundläggande programmering och kodning genom att leka robotar och ge varandra rörelseinstruktioner ute på den stora ängen.

Arbetsplatsen bygger kreativitet och välmående: Det som gör yrket unikt är att naturen erbjuder en oslagbar och fascinerande arbetsmiljö som ständigt bjuder på något nytt:

• Skogen har inga färdiga leksaker med bestämda funktioner, vilket bygger upp både barnens och pedagogens kreativitet enormt.

• Naturen är könsneutral och helt kravlös, vilket skapar ett mjukare arbetsklimat där gruppen ofta upplever färre konflikter.

• Frisk luft, generöst med naturligt dagsljus och stora ytor för rörelse gör att många pedagoger känner en högre energinivå och en bättre kroppslig hälsa än de tidigare upplevt i livet.

Dela