Vad gör en Matematiker och aktuarier?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till teoretisk problemlösning och forskning, medan planering av undervisning och handledning av studenter tar mer tid än många utanför akademin tror.

Visste du?

Många utanför fältet ser matematik som en strikt vetenskap bunden av stela regler, men forskare beskriver ofta ämnet som en konstform. På avancerad nivå handlar arbetet mindre om att räkna ut rätt svar och mer om att använda fantasi och kreativitet för att bygga strukturer som ingen någonsin har tänkt på tidigare.

Konkreta arbetsuppgifter

Forskning och teoribygge

Kärnan i den akademiska vardagen är att skapa ny kunskap. Du utforskar matematiska strukturer, formulerar nya teorem och bevisar samband som tidigare varit okända.

Arbetet kräver enormt tålamod. Det handlar om att bryta ner oerhört komplexa problem i mindre, hanterbara delar och testa olika logiska vägar framåt. Ofta sker detta genom intensivt samarbete vid en tavla tillsammans med en kollega, där idéer ständigt testas och förkastas tills en lösning tar form.

Exempel i vardagen:

Efter flera veckors arbete med en specifik stokastisk ekvation inser du plötsligt att ett bevis från ett helt annat matematiskt område kan appliceras på ditt problem. Du ritar upp grunddragen på whiteboarden på ditt kontor, ser att logiken håller och börjar genast skriva ner det formella beviset för att kunna presentera det på nästa avdelningsmöte.

Undervisning och föreläsningar

Att förmedla kunskap är ett centralt uppdrag på universitetet. Du planerar och håller föreläsningar, seminarier och räkneövningar för studenter på allt från grundnivå till avancerade masterprogram.

Detta innebär att pedagogiskt förklara abstrakta koncept och inspirera studenter att se logiken bakom formlerna. Utöver själva undervisningen ingår också att konstruera och rätta tentamensfrågor samt att kontinuerligt uppdatera kurslitteratur och studiematerial.

Exempel i vardagen:

Hörsalen är fylld av nyblivna ingenjörsstudenter som ska lära sig flervariabelanalys. Du vet av erfarenhet att just dagens koncept brukar vara svårt att greppa. Istället för att bara skriva upp formeln på tavlan, tar du fram en tredimensionell datorsimulering som visualiserar hur beräkningen fungerar i rummet. Du ser hur poletten trillar ner hos flera av studenterna.

Handledning av doktorander

Som mer erfaren forskare agerar du mentor åt nästa generations matematiker och aktuarier. Du vägleder doktorander genom deras forskningsprojekt, från den första idén till den färdiga avhandlingen.

Rollen som handledare handlar mycket om att ställa rätt frågor. Du ska inte lösa problemet åt doktoranden, utan snarare peka ut lovande riktningar, hjälpa dem att undvika vanliga fallgropar och ge konstruktiv kritik på deras texter.

Exempel i vardagen:

Din doktorand har kört fast i sin analys av en ny riskmodell och känner att resultaten inte leder någonstans. Under ert veckomöte ber du hen att backa ett steg och förklara grundantagandena högt. Genom att bara lyssna och ställa några välriktade följdfrågor hjälper du doktoranden att själv inse var tankefelet ligger, och projektet får ny fart.

Tillämpad aktuarieforskning

För de som specialiserat sig inom försäkringsmatematik (aktuarievetenskap) handlar forskningen ofta om att utveckla sofistikerade modeller för att förstå risker, demografiska förändringar och finansiella flöden.

Här sker ofta en naturlig samverkan med näringslivet. Du kan arbeta med att ta fram nya metoder för att prissätta försäkringar i tider av klimatförändringar eller modellera hur ett lands pensionssystem påverkas av ökad livslängd.

Exempel i vardagen:

Ett stort försäkringsbolag har kontaktat institutionen för att de behöver bättre sätt att förutse skador relaterade till extremväder. Du använder historisk data för att bygga en helt ny matematisk modell som tar hänsyn till klimatförändringarnas påverkan på lokala översvämningar. Resultatet publiceras i en akademisk tidskrift och används därefter praktiskt i branschen.

Peer review och vetenskaplig publicering

Den akademiska världen bygger på kvalitetsgranskning. När du har färdigställt en forskningsartikel skickar du den till vetenskapliga tidskrifter för publicering.

Samtidigt agerar du granskare (reviewer) för dina internationella kollegors arbete. Du läser noggrant igenom deras bevis och modeller för att säkerställa att metodiken är korrekt och att slutsatserna är matematiskt solida innan texten kan godkännas.

Exempel i vardagen:

En internationell tidskrift skickar ett nyskrivet manuskript till dig eftersom det rör din specifika nisch inom sannolikhetsteori. Du ägnar förmiddagen åt att noggrant följa författarens logiska bevisföring. Du hittar ett litet glapp i beviset i del tre, skriver en uppmuntrande kommentar om hur felet kan åtgärdas och skickar tillbaka din granskning till redaktören.

Specialisering och fördjupning

Matematiken på universitetsnivå är enormt bred, och forskare fördjupar sig i regel inom en mycket specifik inriktning.

Ren matematik

Här drivs forskningen av nyfikenhet på ämnet i sig självt, utan krav på omedelbara praktiska tillämpningar. Du studerar grundläggande matematiska strukturer inom områden som algebra, topologi, geometri eller talteori. Målet är att förstå de djupaste sambanden och bygga teorier som utökar den mänskliga kunskapen.

Tillämpad matematik och matematisk statistik

Fokus ligger på att använda matematiken för att lösa konkreta problem i den fysiska världen. Du utvecklar algoritmer, modellerar komplexa system och analyserar stora datamängder. Arbetet korsbefruktas ofta med andra discipliner som fysik, datavetenskap, biologi eller maskininlärning.

Försäkringsmatematik (Aktuarievetenskap)

En specialisering inriktad på att modellera och kvantifiera finansiella och demografiska risker. Du arbetar i gränslandet mellan matematik, statistik och ekonomi. Inom den akademiska sfären forskar du kring hur försäkringssystem kan utformas för att vara hållbara på lång sikt och utvecklar de teoretiska grunderna som branschens aktuarier sedan tillämpar.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I ett porträtt från Uppsala universitet berättar professorn Svante Janson om vad som lockar allra mest i vardagen som matematiker:

Det är väl att jag kan ägna en stor del av min tid åt att tänka.

— Svante Janson, professor i matematik, Uppsala universitet, 2024

Joel, som är doktorand inom samma ämne, lyfter fram den långsiktiga meningen med att forska:

Jag tycker om tanken att skapa ny kunskap som driver mänskligheten framåt. Även om mycket forskning i matematik, inkluderande min egen, inte alltid har några direkta tillämpningar så bidrar forskningen till den samlade mängden kunskap.

— Joel, doktorand, Uppsala universitet, 2024

På Linköpings universitet beskriver lektorn Jolanta Pielaszkiewicz friheten som kommer med en akademisk karriär:

Det bästa är att man får arbeta med det som man verkligen är intresserad av. Det är ett arbete du nästan helt kan påverka vad du vill göra.

— Jolanta Pielaszkiewicz, lektor i statistik, Linköpings universitet, 2015

Mer om yrket – Matematiker och aktuarie

Liten konkurrens

Enligt Sacos framtidsprognoser (2024) råder det "liten konkurrens" om jobben för matematiker och statistiker både idag och på fem års sikt. Efterfrågan på analytisk och kvantitativ spetskompetens är mycket stor, vilket gör yrket oerhört stabilt och attraktivt även för den som i framtiden vill växla mellan en akademisk karriär och näringslivet.

Vad folk tror

    Matematikforskare sitter isolerade på sina kontor och löser ekvationer i total ensamhet hela dagarna.

Hur det faktiskt ser ut

    Det är ett av de mest internationella och samarbetsinriktade yrken som finns. Oerhört mycket arbete sker vid svarta tavlan tillsammans med kollegor. Man reser ofta till gästuniversitet, deltar i konferenser och arbetar i team med experter från hela världen för att angripa komplexa problem tillsammans.

Artificiell Intelligens ritar om forskningskartan. Många tror att AI kommer att ersätta behovet av beräkningar, men i själva verket har explosionen av AI och maskininlärning skapat ett enormt behov av teoretiska matematiker. Som bland annat Försvarets materielverk noterar i sina framtidsspaningar behövs matematiken för att förstå varför neurala nätverk fungerar, för att kunna granska hur pålitliga enorma språkmodeller egentligen är och för att hantera bias i algoritmer. Matematiska institutioner leder just nu utvecklingen av den teori som framtidens AI vilar på.

Särskilda vägar för aktuarier:

• Sverige har en helt unik masterutbildning i försäkringsmatematik som är starkt knuten till forskningen.

• Akademiska aktuarier har en nyckelroll i samhället genom att förse både beslutsfattare och näringsliv med oberoende riskmodeller.

• Bryggan mellan teori och praktik är ovanligt kort — en matematisk modell framtagen på universitetet idag kan användas av pensionsfonder nästa månad.

Dela