Vad gör en Lärare inom Reggio Emilia Pedagogik?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till att aktivt delta i och utmana barnens utforskande i stunden, medan pedagogisk dokumentation och reflektion tillsammans med kollegor tar betydligt mer tid än de flesta utomstående tror.

Visste du?

Inom Reggio Emilia-filosofin används sällan begreppet "barn i behov av särskilt stöd". Istället pratar man konsekvent om "barn med särskilda rättigheter". Det speglar en djup grundsyn där olikheter inte ses som ett problem som ska åtgärdas, utan som en enorm tillgång som berikar hela barngruppens gemensamma utforskande.

Konkreta arbetsuppgifter

Projekterande arbetssätt

I stället för att arbeta med korta, förutbestämda veckoteman arbetar man projekterande. Det innebär att du fångar upp ett intresse i barngruppen – det kan vara allt från hur skuggor fungerar till vattnets rörelser – och låter det utvecklas över lång tid.

Din uppgift är att hålla projektet levande genom att hela tiden tillföra nytt material, nya frågor och nya perspektiv som fördjupar barnens förståelse för ämnet.

Exempel i vardagen:

Några barn stannar vid en frusen vattenpöl på gården och börjar hacka i isen. Istället för att bara konstatera att det är is, hämtar du förstoringsglas, tumstockar och papper. Ni tillbringar resten av förmiddagen med att undersöka isens tjocklek, och nästa dag tar du med is in på avdelningen för att gruppen ska kunna måla hur de tror att den smälter.

Miljön som den tredje pedagogen

Inom inriktningen brukar man säga att det finns tre pedagoger: de andra barnen, de vuxna och den fysiska miljön. Du lägger mycket tid på att bygga upp, utvärdera och förändra rummen för att de ska locka till lek och lärande.

Fokus ligger på att erbjuda ofärdigt material, ofta kallat okodat material eller "loose parts" – som klossar, lera, rör och återvunnet material. Tanken är att materialet ska kunna bli vad som helst, snarare än att styra leken som en färdig leksak gör.

Exempel i vardagen:

Du lägger märke till att bygg-rummet inte används lika mycket längre. Under barnens vila flyttar du om materialet. Du lägger ut stora speglar på golvet, ställer in en projektor som visar en film av en stad i rörelse, och placerar lera bredvid träklossarna. När barnen kommer in dras de omedelbart dit för att bygga broar i ljusskenet.

Pedagogisk dokumentation

Dokumentation är motorn i det pedagogiska arbetet. Du fotograferar, filmar och skriver ner exakt vad barnen säger och gör när de utforskar något.

Syftet är inte i första hand att visa upp för föräldrarna vad ni gjort, utan att få syn på barnens läroprocesser. Det är genom dokumentationen du förstår hur barnen tänker och vad nästa steg i projektet bör vara.

Exempel i vardagen:

Under ett pågående brobygge sätter du upp en lärplatta på ett stativ och filmar när tre barn försöker få en konstruktion att hålla balansen. Efteråt tittar du på filmen i lugn och ro och transkriberar exakt vilka ord de använde för att lösa problemet. Det ger dig nyckeln till hur du ska utmana dem vidare imorgon.

Ett medforskande förhållningssätt

Som pedagog agerar du inte som den som sitter på alla färdiga svar. Istället är du en medforskare som är genuint nyfiken på hur världen fungerar tillsammans med barnen.

Det innebär att du ställer öppna frågor och uppmuntrar barnen att ställa egna hypoteser. Du värderar barnens tankar högt och skapar en kultur där det är spännande att gissa och testa sig fram.

Exempel i vardagen:

Ett barn frågar varifrån vinden kommer. Istället för att direkt ge den meteorologiska förklaringen svarar du: "Vad tror du själv?" Det leder till en lång diskussion i gruppen om ifall träden skapar vinden när de viftar på grenarna, vilket i sin tur blir startskottet för ett veckolångt utforskande av luft och rörelse.

Reflektion och kollegialt lärande

Eftersom arbetet drivs av barnens upptäckter, krävs en tät dialog med kollegorna för att veta hur ni ska gå vidare. Ni använder er gemensamma reflektionstid till att analysera den pedagogiska dokumentationen tillsammans.

Ni vrider och vänder på situationer, kopplar barnens görande till förskolans läroplan och formulerar strategier för hur ni ska utforma miljön härnäst.

Exempel i vardagen:

Under avdelningens planeringstid lägger ni ut utskrivna bilder från förmiddagens ateljépass på bordet. Ni upptäcker ett mönster – flera av barnen dras just nu till att blanda mörka färger. Ni beslutar gemensamt att duka upp ett bord med bara svart, vitt och grått samt kolkritor till nästa dag för att renodla utforskandet.

Specialisering och fördjupning

Inom Reggio Emilia-inspirerade verksamheter finns unika yrkesroller som kompletterar det traditionella arbetslaget.

Ateljerista

En ateljerista har fördjupad kompetens inom bild, form och estetiska läroprocesser. Du arbetar övergripande på förskolan med att introducera nya material, bygga upp kreativa miljöer och handleda både barn och kollegor i hur man kan använda skapande som ett av barnens "hundra språk".

Pedagogista

En pedagogista fungerar som en pedagogisk utvecklingsledare. Du är oftast inte knuten till en specifik barngrupp, utan handleder arbetslagen, driver den teoretiska reflektionen framåt och hjälper till att fördjupa projektarbeten och dokumentation över hela förskolan.

Förskollärare och barnskötare

Detta är grundrollerna i arbetslaget. Förskolläraren har det övergripande pedagogiska ansvaret och leder undervisningen, medan barnskötaren bidrar aktivt i utforskandet och genomförandet av projekten. I det dagliga Reggio-arbetet är rollerna ofta tätt sammanflätade med ett gemensamt fokus på barnens delaktighet.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju om sitt arbete som blivande pedagogista i Tyresö kommun berättar Malin Ljungberg om glädjen i att befinna sig nära barnens upptäckarglädje:

Att vara med de yngsta barnen är en speciell känsla, den livsglädjen och nyfikenhet som driver barn är smittsam. Som pedagog har jag stora möjligheter att påverka och bidra till att ge dem en bra start.

— Malin Ljungberg, förskollärare och pedagogista, Tyresö kommun, 2026

Erica, som arbetar på förskolan Utforskarna, beskriver för Pysslingen Förskolor hur det medforskande förhållningssättet och kollegorna påverkar arbetsdagen:

Att vara pedagog på Utforskarna ger mig möjlighet att hjälpa barnen, att påverka och inspirera dem i sitt lärande och utveckling, vilket är en helt underbar känsla! Jag har fantastiska kollegor runt om mig som inspirerar mig lika mycket som barnen gör.

— Erica, förskollärare, Pysslingen Förskolor

På Kristallens förskola förklarar pedagogerna Johanna Fogelberg och Sven Stedt varför de uppskattar det långsiktiga och projekterande arbetssättet:

Man får möta nya utmaningar hela tiden och får verka i den konstform som pedagogrollen kan vara när man arbetar på det här sättet.

— Johanna Fogelberg och Sven Stedt, pedagoger, Familjen Helsingborg, 2022

Mer om yrket – Reggio Emilia inom förskolan

62 300

Så många arbetade som förskollärare i Sverige under 2024, enligt SCB:s yrkesstatistik. Eftersom Reggio Emilia är en filosofi och inte ett certifierbart varumärke finns det ingen exakt siffra på hur många av dessa som arbetar uttryckligen med inriktningen, men arbetsformerna har kraftigt färgat svensk förskola sedan Institutet etablerades i Sverige under 1990-talet.

Vad folk tror

    Många tror att en kreativ förskolemiljö handlar om att ha många pedagogiska och dyra plastleksaker, sällskapsspel och färdiga mallar för pyssel.

Hur det faktiskt ser ut

    Inom Reggio Emilia strävar man istället medvetet efter "okodat" och ofärdigt material. Det innebär att du ofta bygger miljöer med stubbar, kartonger, gamla tangentbord, knappar och tygbitar. Poängen är att en plastbil bara kan vara en bil, medan en träkloss kan vara en bil, ett hus, ett bröd eller en telefon. Detta ställer helt andra, och mer spännande, krav på hur du som pedagog utformar och tänker kring rummen.

De hundra språken står i centrum. Ett kärnbegrepp inom inriktningen är Loris Malaguzzis idé om att barn har hundra språk, men att skolan och samhället ofta berövar dem nittionio genom att bara premiera det talade och skrivna ordet. I din vardag innebär detta att du aktivt måste erbjuda och värdera andra sätt för barnen att tänka och förstå världen. När barnen ska lära sig om matematik gör de det inte nödvändigtvis genom att räkna på papper, utan genom att väga stenar, bygga mönster med lera, skapa musik med klossar och jämföra volymer i vattenleken.

Digitaliseringen används som ett utforskande verktyg: När skärmar debatteras i förskolan handlar det ofta om passiv konsumtion. Men i en Reggio Emilia-inspirerad verksamhet förändrar tekniken arbetsuppgifterna till att bli mer aktiva och skapande:

• Digitala mikroskop kopplas till lärplattor för att gemensamt undersöka mönster i löv och insekter i storformat.

• Projektorer används för att projicera stjärnhimlen eller skogar på väggar och golv, så att barnen kan leka inuti en annan värld.

• Tekniken ses helt enkelt som ytterligare "ett språk" som du hjälper barnen att använda för att uttrycka sina egna upptäckter och idéer.

Dela