Vad gör en Skolpsykolog?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till kognitiva utredningar, bedömningar och dokumentation, medan handledning av pedagogisk personal och övergripande, proaktivt skolutvecklingsarbete tar betydligt mer tid än vad många utomstående tror.

Visste du?

Till skillnad från många andra psykologroller arbetar en skolpsykolog sällan med traditionell långtidsbehandling eller terapi. Istället fokuserar uppdraget i första hand på hälsofrämjande och förebyggande arbete – där målet är att anpassa miljön och pedagogiken för att eleverna ska lyckas i skolan, snarare än att försöka "bota" individen.

Konkreta arbetsuppgifter

Utredning och bedömning

Att kartlägga elevers kognitiva och inlärningsmässiga förutsättningar är en central uppgift. Detta sker oftast när en elev, trots extra anpassningar och särskilt stöd, inte når kunskapsmålen och skolan behöver djupare förståelse för varför.

Utredningen innefattar strukturerade tester av till exempel arbetsminne, språklig förmåga, logiskt tänkande och uppmärksamhet. Syftet är sällan att enbart sätta en etikett, utan att ta fram konkreta rekommendationer för hur lärmiljön ska utformas efter elevens specifika profil.

Exempel i vardagen:

En elev i årskurs tre har stora svårigheter att knäcka läskoden och känner sig alltmer uppgiven. Du observerar eleven under en lektion, intervjuar vårdnadshavarna och genomför ett standardiserat kognitivt test. Resultatet visar en specifik utmaning med det fonologiska arbetsminnet. På ett överlämningsmöte går du igenom resultaten med klassläraren och specialpedagogen, och tillsammans utformar ni ett åtgärdsprogram med kompensatoriska hjälpmedel och justerade instruktioner.

Konsultation och handledning till pedagoger

Istället för att bara arbeta direkt med eleven, arbetar skolpsykologen mycket genom de vuxna i skolan. Du fungerar som ett uppskattat bollplank och expertstöd för lärarna i deras vardag.

Detta kan handla om att ge psykologiska förklaringsmodeller till varför ett visst beteende uppstår i klassrummet, eller att hjälpa ett arbetslag att hitta nya, gemensamma strategier för att hantera utmanande gruppdynamik.

Exempel i vardagen:

Ett arbetslag på högstadiet känner sig rådvilla över en klass där arbetsklimatet präglas av en onödigt hög ljudnivå. Du sätter dig med lärarna under deras planeringstid och leder ett reflekterande samtal. Tillsammans identifierar ni mönster i när oron uppstår och tar fram en konkret plan för hur övergångarna mellan lektionerna ska struktureras för att skapa ökad tydlighet och trygghet för eleverna.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete

Elevhälsans uppdrag i skollagen betonar starkt vikten av att arbeta förebyggande. Det innebär att agera proaktivt och stärka skolans miljö innan problem överhuvudtaget har uppstått.

Du analyserar resultat från trivselenkäter, utbildar personal i hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan yttra sig, eller bidrar med det psykologiska perspektivet när skolan ska utforma nya ordningsregler eller rutiner.

Exempel i vardagen:

Skolledningen ser en oroande trend av ökad ströfrånvaro. Du får i uppdrag av rektorn att kartlägga den fysiska och psykosociala miljön på raster och lektioner. Efter att ha intervjuat elevrådet föreslår du en rad anpassningar i korridorerna för att minska intrycken för ljudkänsliga elever, samt initierar en fortbildningsinsats för lärarna kring hur en mer förutsägbar och välkomnande skolstart på morgnarna kan se ut.

Bedömningssamtal och krishantering

Även om långtidsbehandling oftast ligger utanför uppdraget, möter du elever för kortare, avgränsade samtalskontakter. Det kan handla om krissamtal, bedömningar av psykiskt mående eller kortvarigt stöd för att övervinna plötslig skolrelaterad oro.

Om bedömningen visar att en elev har en djupare psykiatrisk problematik är din uppgift att guida familjen rätt i vårdkedjan, ofta genom att skriva en remiss till Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller primärvården.

Exempel i vardagen:

En elev på gymnasiet har börjat dra sig undan, slutat äta lunch i matsalen och verkar nedstämd. Du bokar in tre inledande samtal för att kartlägga måendet. Under samtalen gör du en klinisk bedömning och inser att eleven lider av en begynnande depression. Du sammankallar snabbt ett möte med elev och vårdnadshavare, informerar om dina fynd och hjälper familjen att boka en tid på vårdcentralen för vidare uppföljning.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I ett reportage i Framtidens Karriär Psykolog förklarar Agustin Figueroa Sterquel, skolpsykolog i Stockholms stad, vad som gör att just skolmiljön är en så tacksam arena för en psykolog:

Det är det som är det fina med att jobba som skolpsykolog. Vi får följa barnen och deras utveckling. Vi känner dem på ett annat sätt och vi kan handleda vuxna i deras närhet.

— Agustin Figueroa Sterquel, skolpsykolog, Framtidens Karriär Psykolog, 2022

Lena Svedjehed betonar i en annan artikel från samma magasin hur rollen ofta gör allra störst nytta när man vågar lyfta blicken från individen:

Lärare är ofta duktiga på att hitta lösningar i samverkan med eleverna. Skolpsykologresursen kommer i stället bäst till sin rätt på grupp- och organisationsnivå. Vi kan mycket om frågor som berör identitet, gruppsykologi och vikten av trygghet och goda relationer för att främja lärandet.

— Lena Svedjehed, skolpsykolog och ordförande i Psifos, Framtidens Karriär Psykolog, 2022

För Daniel Ryding, skolpsykolog i Jönköping, var just möjligheten att påverka tidigt i en ung människas liv en stark drivkraft att söka sig till skolan:

Så många har en historia av misslyckanden i skolan. Därför kändes den som en naturlig arena för mig att arbeta inom. I Jönköping prioriteras det förebyggande arbetet, inte bara på individnivå utan även på grupp- och organisationsnivå.

— Daniel Ryding, skolpsykolog, Framtidens Karriär Psykolog, 2019

Mer om yrket – Skolpsykolog

1 269

Så många elever ansvarar en skolpsykolog för i genomsnitt i den kommunala grundskolan, enligt nationell statistik framtagen av Vi Lärare (2020). Sveriges Psykologförbunds rekommenderade riktmärke ligger dock på 500 elever, vilket innebär att en skolpsykologs arbetsvardag – och hur man väljer att prioritera sina insatser – kan se väldigt olika ut beroende på vilken kommun eller skola man är anställd i.

Vad folk tror

    Skolpsykologens främsta uppgift är att sitta på sitt rum och ha enskilda terapisamtal med elever som mår psykiskt dåligt.

Hur det faktiskt ser ut

    Uppdraget är i absolut första hand kopplat till elevernas inlärning och förutsättningar i just skolan. Skolpsykologen fungerar ofta som en strategisk och konsultativ resurs för rektorer och lärare för att utveckla lärmiljön. Elever som behöver långvarig psykiatrisk behandling för mående som inte är direkt skolrelaterat, hänvisas nästan alltid vidare till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

Digitaliseringen av utredningsverktyg effektiviserar vardagen. De kognitiva test och formulär som skolpsykologer traditionellt har administrerat med tjocka papperspärmar, stoppur och klossar görs idag allt oftare via smidiga digitala plattformar på lärplattor. Detta förenklar inte bara själva testsituationen, som ofta upplevs roligare för eleven, utan gör också den administrativa sammanställningen av data betydligt snabbare. Det frigör värdefull tid för de djupare, kvalitativa analyserna och de viktiga samtalen med pedagogerna.

De tre analysnivåerna gör jobbet intellektuellt omväxlande: I skollagen tydliggörs att elevhälsan och därmed skolpsykologen aktivt ska verka på tre olika nivåer, vilket skapar en bred och varierad arbetsvecka:

• Individnivå: Kognitiva utredningar, bedömningssamtal och riktade anpassningar för enskilda elever i behov av stöd.

• Gruppnivå: Observationer och handledningsinsatser riktade mot specifika klasser eller arbetslag för att förbättra en problematisk dynamik.

• Organisationsnivå: Strategiskt samarbete med skolledning kring gemensamma rutiner, utvärderingar och övergripande, långsiktig skolutveckling.

Dela