Vad gör en Studie och yrkesvägledare?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till enskilda vägledningssamtal och klassrumsinformation, medan administration, dokumentation och samordning av praktikplatser (PRAO) tar mer tid än många tror.

Visste du?

Många tror att vägledarens jobb är att ge svaret på "vad ska jag bli?", men kärnuppgiften är faktiskt tvärtom. Genom samtalstekniker hämtade från beteendevetenskapen hjälper vägledaren individen att själv hitta svaren, sortera sina tankar och se sina egna förmågor. Jobbet handlar om att lära ut valkompetens — förmågan att fatta beslut — snarare än att peka ut en färdig väg.

Konkreta arbetsuppgifter

Enskilda vägledningssamtal

Kärnan i yrket är det enskilda samtalet. Här möter du elever eller vuxna som ofta känner osäkerhet inför framtiden. Din uppgift är att genom professionell samtalsmetodik lyssna, ställa utforskande frågor och hjälpa individen att vidga sina perspektiv.

Det handlar inte om att säga åt någon vad de ska välja, utan om att ge dem verktygen att förstå sig själva och sina alternativ. Du hjälper till att sortera i tankar kring intressen, förmågor och drömmar, och matchar detta mot hur utbildningssystemet och arbetsmarknaden faktiskt ser ut.

Exempel i vardagen:

En elev i årskurs 9 kommer in och känner press över gymnasievalet, övertygad om att hen "måste" välja Naturprogrammet för att föräldrarna säger det. Du använder coachande frågor för att utforska elevens egna intressen. Efter 40 minuter landar ni i att eleven faktiskt brinner för teknik och design. Ni gör upp en plan för att besöka öppet hus på två skolor med den profilen. Eleven lämnar rummet med sänkta axlar.

Information och vägledning i grupp

För att nå ut till alla arbetar du mycket ute i klassrummen eller i aulan. Det handlar om att informera om behörighetsregler, olika skolformer och hur arbetsmarknaden förändras. Men det är också pedagogiskt arbete där du håller workshops och övningar för att öka elevernas självkännedom.

Målet är att avdramatisera framtidsvalet och ge eleverna kunskap långt innan de måste skicka in sin ansökan.

Exempel i vardagen:

Du håller en lektion för en sjundeklass om yrken och stereotyper. Istället för en powerpoint-föreläsning låter du eleverna spela ett värderingsspel där de får ta ställning till påståenden om "manliga" och "kvinnliga" jobb. Diskussionen blir livlig och du får eleverna att reflektera över hur normer påverkar deras egna drömmar, vilket sår ett frö inför kommande val.

Strategiskt arbete och elevhälsa

Studie- och yrkesvägledaren är en viktig del av skolans elevhälsoteam (EHT). Du bidrar med framtidsperspektivet i möten om elever som har hög frånvaro eller saknar motivation. Ofta är avsaknaden av målbild en orsak till skolmisslyckanden.

Du arbetar också strategiskt med skolledningen för att se till att vägledning blir "hela skolans ansvar", så att studie- och yrkesfrågor integreras i den vanliga undervisningen istället för att bara vara något som händer på ditt kontor.

Exempel i vardagen:

Under ett EHT-möte diskuteras en elev som tappat motivationen och riskerar att inte bli behörig. Du föreslår att eleven får göra en riktad praktikvecka på en arbetsplats kopplad till hens fritidsintresse, bilar. Efter praktiken kommer eleven tillbaka med ny energi eftersom hen nu förstår varför matten behövs för att komma in på Fordonsprogrammet.

Administration och antagningsprocesser

Bakom kulisserna krävs mycket administrativt arbete. Du ansvarar ofta för att elevernas val till gymnasiet eller praktikplatser registreras korrekt i system som Dexter eller Indra. Det kräver noggrannhet och struktur.

Du dokumenterar samtal (enligt lagkrav), skriver yttranden och säkerställer att ingen elev faller mellan stolarna vid övergångar mellan skolor.

Exempel i vardagen:

Det är sista veckan för gymnasievalet. Du upptäcker i systemet att tre elever fortfarande inte gjort något val alls. Du söker upp dem, bokar in akuttider och hjälper dem att navigera i ansökningsportalen. Samtidigt dubbelkollar du att en nyanländ elevs betyg är korrekt översatta så att hen hamnar i rätt kvotgrupp vid antagningen.

Samverkan med arbetsliv och skolor

Du är skolans länk till världen utanför. Det innebär att du bygger nätverk med lokala företag för praktikplatser, bjuder in föreläsare från olika branscher och organiserar besök på gymnasieskolor eller universitet.

Omvärldsbevakning är en ständig uppgift – du måste ha koll på vilka branscher som söker folk, vilka nya utbildningar som startar och hur antagningsreglerna förändras.

Exempel i vardagen:

Inför skolans årliga framtidsdag ringer en inbokad föreläsare från Polisen återbud. Du kastar dig på telefonen och lyckas via ditt nätverk få tag på en brandingenjör som kan komma istället. Du möter upp gästen, ser till att tekniken i aulan fungerar och introducerar hen för 200 förväntansfulla niondeklassare.

Specialisering och fördjupning

Även om grunduppdraget är detsamma, skiljer sig arbetsuppgifterna markant beroende på var du arbetar.

Grundskola

Här är arbetet brett och förebyggande. Fokus ligger på gymnasievalet, att ordna PRAO och att väcka nyfikenhet kring framtiden. Du jobbar mycket med motivation för att eleverna ska nå behörighet. Mycket tid läggs på kontakt med vårdnadshavare.

Gymnasieskola

Här blir vägledningen mer specialiserad mot vidare studier på högskola/universitet eller direkt ut i arbete. Arbetsuppgifterna handlar mycket om att förebygga studieavbrott, hjälpa elever att byta program "rätt" och coacha inför livet som vuxen.

Vuxenutbildning (Komvux/Vägledningscentrum)

Här möter du vuxna i alla åldrar. Uppgifterna är ofta mer komplexa kring validering av utländska betyg, karriärväxling mitt i livet och studiefinansiering (CSN). Samtalen är ofta mer lösningsfokuserade och kopplade till snabba förändringar på arbetsmarknaden.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju med tidningen Vi Lärare berättar Frida, som arbetar på en grundskola, om vad som gör jobbet meningsfullt:

Att varje dag få träffa människor som står inför olika val är spännande och utmanande [...] höjdpunkter kan vara när man märker att man har gjort en skillnad för en elev.

— Frida, studie- och yrkesvägledare, Vi Lärare, 2019

William Lind, som studerar till yrket, förklarar på Stockholms Universitets hemsida vad som lockade honom till rollen:

Jag märkte att det som gav mig mest glädje var att ha samtal och kontakt med elever, och som Studie- och yrkesvägledare får jag möjligheten att arbeta med elevernas möjligheter inför framtiden, vilket alltid är roligt och kreativt.

— William Lind, student, Stockholms Universitet, 2024

I Vi Lärares bilaga "Vi Vägledare" beskriver den nyutexaminerade Sofie känslan av att komma ut i yrkeslivet:

Det var roligt att läsa de olika kurserna och få ett yrke där jag får arbeta med människor på ett positivt sätt.

— Sofie Jönsson, studie- och yrkesvägledare, Vi Lärare, 2024

Mer om yrket – Studie- och yrkesvägledare

400–800 elever

Så många elever ansvarar en ensam studie- och yrkesvägledare ofta för på en skola. Det gör att förmågan att prioritera och arbeta med vägledning i grupp (klassvis) blir en allt viktigare del av arbetsuppgifterna för att hinna med. Det ställer höga krav på effektivitet och planering.

Vad folk tror

    Att vägledaren sitter på sitt rum och delar ut broschyrer om olika gymnasieprogram.

Hur det faktiskt ser ut

    Idag handlar jobbet om processledning. Eftersom information om alla utbildningar finns en googling bort, har vägledarens uppgift skiftat från att vara en "informationsbank" till att vara en coach som hjälper individen att sålla, värdera och kritiskt granska informationen.

Trenden går mot "Hela skolans ansvar". Tidigare var vägledning en isolerad ö som eleverna besökte ibland. Idag arbetar professionen aktivt för att integrera vägledning i den vanliga undervisningen. Det innebär nya arbetsuppgifter där du som SYV agerar konsult åt ämneslärare – till exempel genom att hjälpa en SO-lärare att koppla arbetsmarknadskunskap till samhällskursen. Detta arbetssätt kallas ofta för "vid vägledning" och blir allt vanligare.

En nyckelspelare för kompetensförsörjningen. Enligt Arbetsförmedlingen och branschrapporter är matchningen på arbetsmarknaden en av Sveriges största utmaningar. Här har studie- och yrkesvägledaren en nyckelroll. Genom att synliggöra bristyrken och bredda elevernas bilder av vad man "kan" bli (bortom könsstereotyper), påverkar du i förlängningen hela samhällsekonomin. Det ger arbetsuppgifterna en tyngd som sträcker sig långt utanför skolans väggar.

Dela