
2025-12-04
Fritidslärare - Utbildningsvägar och specialiseringar
För att bli behörig lärare i fritidshem är den direkta och mest förekommande vägen att läsa Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem . Detta är en akademisk yrkesutbildning som leder till en grundlärarexamen. Utbildningen är utformad för att ge både teoretisk förståelse för barns lärande och praktiska verktyg för att leda pedagogisk verksamhet i fritidshemmet samt undervisa i ett praktiskt-estetiskt ämne i skolan.
Den vanligaste vägen: Grundlärarprogrammet
Programmet omfattar 180 högskolepoäng, vilket motsvarar tre års heltidsstudier. Utbildningen består av tre huvuddelar: utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) som behandlar skolväsendets historia, styrdokument och utvecklingspsykologi; ämnesstudier inom fritidspedagogik och ett valt praktiskt-estetiskt ämne; samt verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under VFU-perioderna är studenten ute på en skola och praktiserar sina kunskaper under handledning, vilket utgör en kritisk länk mellan teori och praktik.
Efter avlagd examen ansöker man om lärarlegitimation hos Skolverket. Denna legitimation är nödvändig för att få fast anställning som lärare i fritidshem och för att få sätta betyg i det praktiskt-estetiska ämne man specialiserat sig inom. Legitimationen ger behörighet att undervisa i fritidshemmet samt i det valda ämnet i årskurs 1–6.
Snabbfakta: Grundlärarprogrammet
Aspekt | Detaljer |
|---|---|
Studietid | 3 år (180 högskolepoäng) |
Kostnad | Avgiftsfritt (CSN-berättigat) |
Behörighetskrav | Grundläggande + Samhällskunskap 1b/1a1+1a2, Naturkunskap 1b/1a1+1a2 (Engelska 6 krävs ofta) |
Exempel på lärosäten | Stockholms universitet, Malmö universitet, Linnéuniversitetet, Högskolan i Gävle, Umeå universitet |
Alternativa utbildningsvägar
Utöver det ordinarie grundlärarprogrammet finns det alternativa vägar in i yrket, främst utformade för personer som redan arbetar inom skolan eller som har tidigare akademiska studier. Dessa vägar är ofta flexibla för att möjliggöra studier i kombination med arbete.
Vidareutbildning av lärare (VAL)
VAL-projektet riktar sig till personer som arbetar som obehöriga lärare eller fritidspedagoger men saknar en fullständig examen. Detta är en vanlig väg för personer som arbetat länge i fritidshem, exempelvis som barnskötare eller elevassistenter, och vill formalisera sin kompetens.
Struktur: Individuell studieplan baserad på tidigare erfarenhet och utbildning.
Längd: Varierar, ofta 1–2 års studier på halvfart.
Krav: Anställning i skola/fritidshem samt viss högskoleutbildning eller lång yrkeserfarenhet som kan valideras.
Fördel: Möjlighet att arbeta kvar på sin tjänst med lön under studietiden.
Arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL)
Flera lärosäten erbjuder nu en arbetsintegrerad variant av grundlärarprogrammet. Detta innebär att studenten kombinerar studier med en anställning på en skola. Ofta studerar man på 75 procent och arbetar 50 procent, vilket gör att utbildningen tar något längre tid än den ordinarie vägen.
Lärosäten: Exempelvis Högskolan Dalarna, Högskolan Väst och Södertörns högskola.
Ekonomi: Studenten får lön för arbetet, vilket minskar behovet av studielån.
Innehåll: Samma kursinnehåll som det ordinarie programmet, men utspritt över ca 4 år.
Utländsk lärares vidareutbildning (ULV)
För personer som har en lärarexamen eller motsvarande från ett annat land finns ULV. Syftet är att komplettera den utländska examen för att nå svensk behörighet och legitimation.
Process: Bedömning av den utländska examen görs först av Universitets- och högskolerådet (UHR).
Innehåll: Ofta kurser i svenska språket, svensk skoljuridik och värdegrund.
Specialiseringar och ämnesval
En unik aspekt av utbildningen till lärare i fritidshem är kravet på en ämnesspecialisering. Förutom kompetensen att leda fritidshemmets verksamhet, utbildas studenten även för att undervisa i ett praktiskt-estetiskt ämne i grundskolans årskurs 1–6. Detta "dubbla uppdrag" gör fritidsläraren till en viktig resurs under hela skoldagen.
Specialisering (Ämne) | Beskrivning | Undervisningsområde |
|---|---|---|
Bild | Fokus på visuellt skapande, tekniker och bildanalys. | Årskurs 1–6 |
Idrott och hälsa | Fokus på rörelse, motorik, friluftsliv och hälsa. | Årskurs 1–6 |
Musik | Fokus på musicerande, rytmik och musikskapande. | Årskurs 1–6 |
Hem- och konsumentkunskap | Fokus på matlagning, hälsa, ekonomi och miljö. | Årskurs 1–6 (Vissa lärosäten) |
Inriktning Bild
Denna specialisering är mycket populär och innebär att studenten fördjupar sig i bildpedagogik. Utbildningen behandlar allt från teckning, måleri och skulptur till digitalt bildskapande. Målet är att kunna leda bildundervisning i klass men också att använda bild som ett uttrycksmedel i fritidshemmets dagliga verksamhet. Utbildningen ges vid de flesta lärosäten som har grundlärarprogrammet.
Inriktning Idrott och hälsa
För den som vill arbeta med fysisk aktivitet är detta ett naturligt val. Specialiseringen ger behörighet att undervisa i idrott och hälsa. Kurserna inkluderar rörelselära, ledarskap inom idrott, simning och friluftsliv. Eftersom fritidshemmet ofta ansvarar för rastaktiviteter och utevistelse, är kompetensen inom idrott och hälsa mycket eftertraktad av arbetsgivare för att skapa aktiva raster och meningsfull fritid.
Inriktning Musik
Musikspecialiseringen ger verktyg att undervisa i musik samt leda musikaktiviteter på fritids. Det handlar om att spela instrument, sjunga, och skapa musik, men också om musikens roll för barns utveckling. Antalet platser på denna inriktning kan vara begränsat vid vissa högskolor och kräver ibland, men inte alltid, ett antagningsprov beroende på lärosäte.
Kompletterande utbildningar
Lärande slutar inte vid examen. För fritidslärare finns goda möjligheter att bygga på sin kompetens för att ta sig an mer avancerade roller eller byta inriktning inom skolvärlden.
Specialpedagogik
Många verksamma väljer att läsa kurser inom specialpedagogik. Fritidshemmet möter alla elever, inklusive de med behov av särskilt stöd. Att ha fördjupad kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och anpassningar i lärmiljön är en stark merit.
Exempel: "Specialpedagogik för fritidshem" eller "NPF i skolvardagen".
Nivå: Fristående kurser eller del av speciallärarprogrammet (kräver dock oftast annan grundexamen).
Magister- och masterprogram
För den som är intresserad av skolutveckling, forskning eller strategiskt arbete finns möjlighet att läsa vidare på avancerad nivå inom exempelvis barn- och ungdomsvetenskap eller pedagogiskt arbete.
Syfte: Leder till karriärvägar som förstelärare, kvalitetsutvecklare eller doktorandtjänster.
Längd: 1–2 år.
Rektorsprogrammet
Erfarna lärare i fritidshem kan rekryteras till skolledare. För att bli rektor krävs oftast att man har en pedagogisk högskoleutbildning i grunden och sedan anställs som skolledare, varpå arbetsgivaren bekostar den statliga rektorsutbildningen.
Omfattning: 30 högskolepoäng under 3 år (på deltid).
Fokus: Skoljuridik, styrning, ledarskap och kvalitetsarbete.
Ansökan och behörighet
Att söka till grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem sker via den nationella antagningsportalen Antagning.se. Konkurrensen varierar mellan olika lärosäten, men generellt är det något lägre antagningspoäng än för ämneslärarprogrammen, vilket gör utbildningen tillgänglig för många.
Behörighetskrav
För att antas krävs både grundläggande och särskild behörighet. Det är viktigt att kontrollera de exakta kraven för det år du söker, men normalt gäller följande:
Grundläggande behörighet: Slutbetyg från gymnasieskola eller motsvarande vuxenutbildning.
Särskild behörighet (Områdesbehörighet A6a eller 6a):
Naturkunskap 1b (eller 1a1 + 1a2)
Samhällskunskap 1b (eller 1a1 + 1a2)
Engelska 6 (Krävs vid de flesta lärosäten idag som del av grundläggande behörighet eller specifikt krav)
Om du saknar vissa kurser kan du läsa in dessa via Komvux eller ett så kallat Naturvetenskapligt/Tekniskt basår beroende på vad som saknas.
Sammanfattning och jämförelse
Valet av utbildningsväg beror till stor del på din nuvarande livssituation. Är du ny efter gymnasiet är programmet det naturliga valet. Är du redan verksam i skolan finns flexiblare lösningar.
Utbildningsväg | Längd | Arbetstakt | Behörighet | Bäst för |
|---|---|---|---|---|
Grundlärarprogrammet | 3 år | 100% studier | Gymnasieexamen | Dig som vill ha en sammanhållen utbildning och fokusera på studier. |
Arbetsintegrerad (AIL) | ca 4 år | 75% studier / 50% jobb | Gymnasieexamen | Dig som vill slippa fulla studielån och få arbetslivserfarenhet direkt. |
VAL (Vidareutbildning) | Individuellt | Deltid | Tidigare studier/arbete | Dig som redan arbetar som obehörig i fritidshem. |
När du väljer väg bör du överväga dina ekonomiska förutsättningar och hur snabbt du vill komma ut i yrkeslivet. AIL ger lön under tiden men tar längre tid. Det vanliga programmet är snabbast men kräver oftast studiemedel från CSN.
Arbetsmarknad och framtid
Att utbilda sig till lärare i fritidshem är ett val med mycket goda framtidsutsikter. Enligt prognoser från både Skolverket och Arbetsförmedlingen råder det stor brist på utbildade lärare i fritidshem i nästan hela landet.
Orsaken till bristen är att antalet elever i lågstadieåldern är stort samtidigt som pensionsavgångarna är många. Dessutom har kraven på pedagogisk kvalitet i fritidshemmen höjts genom läroplanen (Lgr22), vilket ökar efterfrågan på legitimerad personal som kan ansvara för undervisningen.
Det råder stor brist på utbildade lärare i fritidshem. Det innebär att du har mycket goda möjligheter att få jobb direkt efter utbildningen.
– Arbetsförmedlingens yrkesprognos, 2024
Löneläget har också förbättrats de senaste åren, särskilt för legitimerade lärare. Möjligheten att arbeta som förstelärare i fritidshem har också införts i många kommuner, vilket ger ytterligare karriärmöjligheter och lönepåslag.
Att bli fritidslärare är att välja ett yrke där du får följa barns utveckling över hela dagen – från klassrummets lektioner till fritidshemmets sociala samspel och skapande. Oavsett vilken utbildningsväg du väljer, leder den till en roll som är central för barns trygghet och lärande.
Vanliga frågor
Den vanligaste vägen är Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, en treårig akademisk utbildning på 180 högskolepoäng som leder till grundlärarexamen.
Ja, för den som redan arbetar inom skolan finns Vidareutbildning av lärare (VAL) och arbetsintegrerad lärarutbildning (AIL). För utländska lärare finns Utländsk lärares vidareutbildning (ULV).
Inom Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem specialiserar man sig på ett praktiskt-estetiskt ämne för undervisning i årskurs 1-6. Vanliga val är Bild, Idrott och hälsa, samt Musik.
Arbetsmarknaden för legitimerade lärare i fritidshem är mycket god med stor brist på personal i nästan hela landet, vilket innebär goda chanser till jobb direkt efter examen.

Rekryteringsspecialist
Anna Fredriksson







