Vad gör en Socialpedagog?

Så ser vardagen ut

En stor del av arbetstiden går åt till fältarbete i skolmiljön och samtal med elever, medan dokumentation, handlingsplaner och möten med externa myndigheter tar mer tid än många utomstående tror.

Visste du?

Ett metodspår som vuxit fram på senare tid är hundassisterad pedagogik. Enligt bland annat Skolportens reportage (2020) har socialpedagoger som arbetar tillsammans med utbildade terapihundar sett fantastiska resultat. Hunden erbjuder ett kravlöst, varmt och fördomsfritt möte som har visat sig hjälpa elever med mycket hög frånvaro att våga ta steget tillbaka in i skolan.

Konkreta arbetsuppgifter

Relationsbyggande i skolmiljön

Socialpedagogen fungerar som en rörlig resurs och en trygg vuxen utanför det traditionella klassrummet. Du rör dig i matsalen, på skolgården och i uppehållsrummen för att känna in stämningen bland eleverna och skapa band innan något faktiskt har hänt.

Målet är att bygga upp ett förtroendekapital. Genom att finnas där och vara en tillgänglig, lyssnande vuxen i de informella sammanhangen, blir det mycket enklare för eleverna att be om hjälp när de väl möter riktiga motgångar.

Exempel i vardagen:

Det är lunchrast och hög ljudnivå i matsalen. Du noterar att en elev från sjunde klass sitter ensam i ett hörn med uppdragen luva och tittar ner i bordet. Istället för att fråga vad som är fel, hämtar du din bricka, sätter dig mittemot och pratar lite allmänt om spelet eleven har på sin telefon. Den kravlösa stunden blir det första steget till en längre samtalsserie längre fram under terminen.

Individuellt anpassat stöd och vägledning

En viktig uppgift är att fungera som ett socialt stöd för enskilda elever som har utmaningar med motivation, koncentration eller sociala relationer. Detta ansvar innebär regelbundna, bokade eller spontana, uppföljningar med eleven.

Du arbetar med praktiska verktyg för att få skoldagen att fungera. Det kan handla om att bryta ner scheman, sätta upp delmål eller finnas som ett stöd vid övergångar mellan olika lektioner och aktiviteter, där många elever känner en stor osäkerhet.

Exempel i vardagen:

Skoldagen ska precis börja och en elev med behov av extra anpassningar vägrar att kliva ur vårdnadshavarens bil på parkeringen. Du går ut till bilen och möter eleven med ett leende. Tillsammans tittar ni på dagens visuella bildschema som du förberett, bockar av det allra första steget tillsammans och går gemensamt hela vägen in till den lilla undervisningsgruppen.

Konflikthantering och medling

När bråk, kränkningar eller missförstånd uppstår mellan elever är det ofta socialpedagogen som agerar blixtlås. Du går snabbt in för att lugna situationen och säkerställa tryggheten för alla inblandade.

Därefter genomförs ofta strukturerade medlingssamtal. Det handlar om att låta varje part beskriva sin upplevelse, identifiera var kommunikationen brast och vägleda eleverna mot en gemensam överenskommelse om hur de ska förhålla sig till varandra i framtiden.

Exempel i vardagen:

Två elever ryker ihop utanför skåpen efter att en dryg kommentar fällts i en chattgrupp kvällen innan. Du kliver snabbt emellan och tar med eleverna till två separata rum. Efter att ha lyssnat in bådas versioner enskilt, sätter ni er tillsammans. Du leder ett lugnt samtal där de får öva på att uttrycka sina känslor utan att attackera, vilket till slut mynnar ut i en skakning hand och en ursäkt.

Värdegrundsarbete och gruppdynamik

Att arbeta förebyggande är en av socialpedagogens viktigaste uppgifter. Du planerar och leder aktiviteter i helklass som syftar till att stärka gemenskapen, motverka mobbning och öka förståelsen för varandras olikheter.

Dessa insatser sker ofta i nära samarbete med klassens mentor. Ni kan fokusera på teman som normer, nätetik, jämställdhet eller hur man hanterar grupptryck, genom interaktiva övningar och värderingsövningar.

Exempel i vardagen:

Klass 8B har under en längre tid haft en hård och exkluderande jargong där vissa elever sällan kommer till tals. Du tar över en lektionstimme och håller i övningen "Heta stolen", följt av diskussioner i smågrupper kring hypotetiska dilemman. Genom att lyfta blicken från det akademiska skapas ett utrymme där flera av de tystare eleverna vågar berätta hur de känner, vilket ger klassen en gemensam aha-upplevelse.

Samverkan i elevhälsoteam (EHT)

Arbetet utförs aldrig isolerat. Som socialpedagog är du en självklar del av elevhälsoteamet, där du bidrar med ditt sociala och relationella perspektiv kring eleverna, jämte skolsköterskans medicinska och specialpedagogens didaktiska blick.

Uppgifterna sträcker sig också utåt. Du kartlägger frånvaro, håller kontakt med vårdnadshavare och kan i många fall vara skolans primära kontaktperson i nätverksmöten med socialtjänsten eller BUP.

Exempel i vardagen:

Under veckans EHT-möte lyfts en elev vars frånvaro gradvis har ökat och som nu riskerar att bli hemmasittare. I teamet bestäms det att du blir huvudansvarig för den sociala kontakten. Redan samma eftermiddag ringer du hem till vårdnadshavaren, presenterar dig varmt, och bokar in ett kravlöst hembesök för att börja bygga en trygg bro tillbaka till skolan.

Specialisering och fördjupning

För socialpedagoger inom skolans värld finns det flera intressanta spår att fördjupa sig i, där arbetsuppgifterna får en specifik inriktning.

Skolsociala team

Här arbetar du uteslutande med den allra högsta skolfrånvaron i kommunen, ofta i ett team som drivs gemensamt av skolan och socialtjänsten. Dina uppgifter förflyttas från skolgården hem till familjernas vardagsrum. Du coachar vårdnadshavare, håller i motiverande samtal med eleven i hemmet och bygger upp en mycket långsiktig och anpassad återgång till undervisningen.

Anpassad grund- och gymnasieskola

Inom den anpassade skolan möter du elever med intellektuella funktionsnedsättningar. Arbetsuppgifterna handlar mycket om att stödja elevernas kommunikation och livskunskap. Arbetet kräver stor kunskap om AKK (Alternativ och kompletterande kommunikation) och fokus ligger på att bygga upp elevens självständighet inför vuxenlivet.

Hur arbetsuppgifterna förändras med erfarenhet

Röster från yrket

I en intervju på Distansinstitutet beskriver Sara, som jobbar på en kommunal högstadieskola, tjusningen med sin yrkesroll:

Man kan sammanfatta det som att min roll är spindeln i nätet för att främja elevernas närvaro, hälsa och välmående i skolmiljön. [...] Fördelarna är att dagarna är väldigt varierande mellan klassrumstid, möten med olika funktioner och spontana samtal.

— Sara, Socialpedagog, Distansinstitutet, 2024

I en nyhetsartikel från Sandagymnasiet berättar socialpedagogen Pernilla om varför hon valt att stanna på sin arbetsplats i över två decennier:

Det bästa med mitt jobb är mina kollegor och alla möten med elever. Anledningen till att jag stannat kvar i yrket i 20 år är att jag trivs med att jobba med ungdomar, ingen dag är den andra lik och det händer alltid något nytt!

— Pernilla, Socialpedagog, Sandagymnasiet, 2023

I podcasten School's Out lyfter socialpedagogen Marie Hårsmar hur relationsarbetet utgör själva fundamentet för att elever ska kunna ta till sig kunskap:

Man kan gå in och försöka förändra grupper av elever och deras beteenden gentemot varandra [...] All lärdom bygger på att man känner sig trygg.

— Marie Hårsmar, Socialpedagog, School's Out Podcast, 2024

Mer om yrket – Socialpedagog i skolan

44 %

Så stor andel av de svenska kommunerna har idag valt att förstärka sina grundskolors elevhälsoteam med socialpedagoger, utöver de professioner som skollagen formellt kräver. Siffran framgår i en stor kartläggning av elevhälsan utförd av SKR (2024) och visar hur central rollen har blivit för att bygga en socialt hållbar skolmiljö.

Vad folk tror

    En socialpedagog i skolan och en skolkurator gör exakt samma sak, och arbetsuppgifterna överlappar varandra helt.

Hur det faktiskt ser ut

    Rollerna kompletterar varandra briljant, men de ser olika ut i praktiken. Kuratorn har ett formellt utredande och kartläggande uppdrag och genomför ofta bokade samtal inne på sin expedition. Socialpedagogen arbetar i stället oerhört operativt "ute på golvet", fångar upp händelser i stunden och skapar relationer genom att delta i elevernas naturliga kontext, såsom på skolgården och i matsalen.

De skolsociala teamen suddar ut gränserna. En av de tydligaste trenderna som ritar om yrkets vardag just nu är etableringen av kommunala "skolsociala team". Dessa team bildas ofta genom att socialpedagoger från skolan går samman med familjebehandlare från socialtjänsten. Det innebär att dina arbetsuppgifter inte slutar vid skolgårdsgrinden. Istället får du mandat att göra hembesök, sitta ner i köket med familjer och agera länk mellan hemmet, skolan och samhället för att bygga upp motivationen hos elever som tappat tron på skolsystemet.

Detta skiljer socialpedagogens vardag från lärarens:

• Socialpedagogen fokuserar helt på individens och gruppens sociala välmående, medan lärarens huvudfokus är ämneskunskaper och pedagogik.

• Rollen är fri från bedömningar. Som socialpedagog sätter du inga betyg, vilket ofta gör det mycket enklare för elever att öppna upp sig och känna absolut kravlöshet i relationen.

• Arbetsdagen styrs av var eleverna är, snarare än av ett klockat lektionsschema. När läraren stänger dörren för att planera, kliver socialpedagogen ut i korridoren där aktiviteten är som störst.

Dela